Besiktningsman vänder på klacken pga. snö!

På alla utbildningar som omfattar entreprenadbesiktningar, tex utbildning gällande besiktning, så träffar man många erfarna besiktningsmän som i många fall har en gedigen kunskap inom sitt teknikområde, oavsett det gäller bygg, el, luft, VVS, mark, betong, asfalt, växtmaterial, fasadputs murverk etc. Men i många fall har vi besiktningsmän och en del andra lärda, fundamentala olika tolkningar av avtalslagen, konsumenttjänstelagen och AB04/ABT06.

Jag har tex vid en besiktningskurs hört en  föreläsare, och mycket erfaren besiktningsman  sagt att han vid en mark och asfalts entreprenad ”vände på klacken och åkte hem” när han kom till entreprenadområdet som var snötäckt. Jag bad honom att utveckla hur han resonerat och förberedde några frågor.

Några frågor på hans besiktning

1. Var det avtalat att E skulle ha snöröjt hela entreprenadområdet till SB, så att entreprenaden är besiktningsbar?

2. Vad angavs för skäl i besiktningsutlåtandet till att besiktning inte genomfördes/avbröts?

3. Kom parterna överens om nytt besiktning, besiktningsdatum och när i så fall? när våren kommer eller?

4. Hur hanterades vite, skadestånd och preskriptionstid?

5. Saknades egenkontroller som kunde styrka att utförandet är kontraktsenligt utförd?

Tyvärr måste denne föreläsande besiktningsman avvika snabbt pga. sjukdom som drabbat en anhörig innan jag fick svar på mina frågor.

Sen har vi två, för övrigt mycket kompetenta jurister i entreprenadrätt som båda tyckte att en snötäckt entreprenad inte kan godkännas. Ingen av dessa  förklarade vilken paragraf, kapitel eller lag de stöder detta ställningstagande på.

Ett annat exempel är ett av Sveriges större besiktningsföretag, där en besiktningsman skälv tog beslut utan att fråga parterna, om en kompletterande slutbesiktning av ett snötäckt plåttak, och att denna kompletterande slutbesiktning skulle bekostas av entreprenören. Detta trots att det står att ”Del av entreprenaden kan efter parternas överenskommelse göras till föremål för kompletterande slutbesiktning” (ABS 09). Och vi alla andra besiktningsmän vet (eller borde veta) vem som ska bekostar en kompletterande slutbesiktning.

BKK´s handledning för entreprenadbesiktning  7:2 ger här handledning för parterna, besiktningsmän och en del jurister som inte vet/förstår hur ett arbete som är dolt vid besiktningstillfället ska hanteras. Denna bör även läsas av alla som arbetar med upphandling speciellt  kap 7:2 handledning.

När parterna kommer överens om tex tidplan och ev. besiktningsplan så måste parterna förstå att de regelmässigt förekommer snöfall i olika omfattning i stora delar av landet. Detta snöfall täcker allt för ofta  mindre eller större delar av entreprenadområdet. Som grädde på moset så pågår  dessutom detta (av allt för många) främmande fenomen (snöfall) mellan 2-6 månader beroende på var i landet entreprenaden pågår. Detta ”fenomen” borde vara uppenbart för alla beställare och entreprenörer redan vid upphandling, kontraktsskrivning och startmöte och följaktligen hanteras på ett för parterna korrekt sätt. Man kan tex se till att det är inarbetat i tidsplan/besiktningsplan.

Men hur ska dolda delar hanteras vid besiktning, när parterna har glömt att det ingår vinter i de fyra årstiderna också?

Dessutom borde parterna ställa sig frågan, hur ska ekonomi, vite, skadestånd, ansvar förentreprenadorådet hanteras för delar som är dolda och ev. besiktas efter entreprenadens godkännande?

Visst kan den kreative beställaren  redan i  tex AF delen skriva att entreprenadområdet ska vara snö och is fritt, dessutom torrt vid slutbesiktning, men vad kostar detta beställaren? Och vad händer om parterna eller besiktningsmannen väljer att flytta slutbesiktning någon dag senare och det dessförinnan hinner komma snö?

Här behövs inte ett tresiffrigt IQ för att förstå att ovannämnda kreativitet snarare kan stjälpa en att hjälpa.

Här finns starka incitament för beställaren att se till att en eller flera förbesiktningar kommer till stånd eller att slutbesiktning av färdigställd del utförs när det är besiktningsbart. Och varför ligger då detta på beställaren, jo av det enkla faktum att besiktningsmannen ska godkänna entreprenaden även om det som besiktas är dolt. Men hur bör parterna hantera detta? 

Låt oss anta att vid upphandling, parternas genomgång av tidsplan, startmöten, och följande byggmöten, besiktning så har man missat frågan om tex ”snöfenomenet”  och alla förväntar sig en färdig och slutbesiktad entreprenad på vintern. Då bör parterna så snart detta upptäcks, beställa förbesiktning eller besikta färdigställd del/ar som kan komma att bli dolda vid slutbesiktning. Eller omedelbart förhandla om en lösning som båda parter är någorlunda nöjda med. Beställaren anser jag har mest att förlora om en sådan lösning inte kommer till stånd eftersom en påläst besiktningsman ska i normalfallet godkänna entreprenaden, även om delar eller hela entreprenadområdet är snötäckt. Entreprenören har även mycket att vinna på detta då ett flertal besiktningsmän kan komma att hitta på olika kreativa lösningar som kommer att drabba entreprenören. Dessa lösningar kommer i det flesta fall sakna stöd i AB04, ABT06 och i konsumenttjänstlagen.

Om sådana kreativa lösningar lanseras vid slutsamråd eller efteråt bör entreprenören

1. Be besiktningsmannen förklara,vad som är felet på entreprenörens utförda arbetsprestation?
2. Vilket fel kommer att noteras under felnoteringar i besiktningsutlåtandet?
3. I vilken mening är felet väsentligt så att det finns skäl att avbryta eller lämna ett icke godkännande?
4. och om inte det hjälper, överklaga besiktning med en onödigt stor tidsspillan och tillkommande kostnader. Allt detta undviker parterna om detta hanteras tidigare.

Ska man tycka synd om en beställare som har missat att vid upphandling,kontraktsskrivning, granskning av kvalitets, miljöplan och tidplan, startmöte, byggmöten, besiktning, ÄTA möten missat att hantera ”snöfenomenet”.

Nej, beställarna är de som håller i plånboken och är till stor del ansvarig för utformning av AB/ABT. Om inte beställaren har råd att skaffa kompetens som kan hantera detta vid alla dessa tillfällen som erbjuds, så är det svårt att tycka synd om dem. Dessutom så har beställaren 6/18 månaders regeln,  garantitid, entreprenörens ansvarstid som skyddar dem om något skulle vara dolt vid slutbesiktning.

Vid konsumententreprenader (ABS 18Hantverkarformuläret)så har konsumenten  6 månaders-regeln, 2 års reklamationsrätt och entreprenörens ansvarstid på 10 år. Så konsumenttjänstelagen hanterar dolda delar på ett väl avvägt sätt också.

Här ligger ett ansvar på konsumenten, att se till att beställa en slutbesiktning och ev. förbesiktning för delar som kan vara dolda vid slutbesiktning.

Jag förväntar mig en hel del kritik för ovanstående ställningstagande, samtidigt välkomnar en seriös diskussion som leder framåt inom detta dolda område. Mitt mål är att själv bli en bättre besiktningsman och att vi som besiktningsmän  har en samsyn när det gäller standardavtal  och framför allt, gör rätt för 7:11 ans ”med noggrant iakttagande av parternas rätt”

Hans Eriksson, Bombus byggnads & trädgård AB